60 år på FRA

Jan-Olof Grahn kom i kontakt med FRA som värnpliktig spanare. 1965 började han sin anställning vid FRA och har sedan dess haft en lång och varierande karriär inom signalspaning och underrättelsetjänst.

2025-09-18

– Jag har alltid känt att jag har kunnat utvecklas och bidra till något viktigt på FRA, säger Jan-Olof.

Under sin tid på FRA har han varit med och utvecklat FRA och FRA:s underrättelserapportering och satt en stor prägel på hur man arbetar med analys och rapportering. Idag arbetar han med att bevara och dela FRA:s historia.

Vägen till anställning

En dag under Jan-Olofs tid som värnpliktig transportbefäl erbjöds de värnpliktiga att göra ett test i telegrafi. Jan-Olof hade då ingen aning om vad FRA var för någonting, och inte trodde han sig ha några särskilda talanger i telegrafi heller, men han genomförde testet. Testet bestod av fyra olika konstgjorda telegrafitecken, numrerade 1-4, som man skulle lyssna på och sedan skriva ner siffrorna som motsvarade tecknen. Men först fick de möjlighet att träna ordentligt på tecknen.

– Jag märkte ganska snart att alla fyra tecknen hade en karaktäristisk avslutning. När jag väl kommit på det var det ganska enkelt att känna igen tecknen och jag tog en paus i övandet. Övningsledaren Tjärnström frågade mig då om jag verkligen inte tyckte att jag behövde öva mer? Nej, svarade jag, berättar Jan-Olof.

Senare påbörjade Jan-Olof den allmänmilitära utbildningen och grundläggande telegrafiutbildningen på F8 i Barkarby för att bli värnpliktig spanare. Under utbildningens andra del på I12 i Eksjö kom anställning vid FRA på tal, men då hade Jan-Olof andra planer. Han påbörjade studier i kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Kemistudierna var dock inte riktigt som han hade tänkt sig så de avslutades och ersattes med snabbstudier till en fil kand. vid Stockholms universitet. Jan-Olof hörde då av sig till FRA och blev erbjuden ett jobb som tillfällig telegrafispanare under tiden som student. Officiellt fick han titeln tekniker eftersom det för att bli ”riktig” spanare, eller radioassistent som det hette på den tiden, behövdes ett telegrafistcertifikat, något Jan-Olof saknade.

En variation av yrkesroller inom FRA

Under sin tid på FRA har Jan-Olof haft en mängd olika yrkesroller. Interna utbildningar har bland annat lett honom vidare till möjligheten att bli chef för olika grupper. Ett tag arbetade han som spaningsledare för den militära spaningen där han var chef för cirka 300 medarbetare.

1985 var Pär Kettis generaldirektör vid FRA. Han var drivande när det gällde att FRA skulle göra mer egna analyser och leverera fler egna bedömningar och underrättelserapporter. Tidigare hade FRA mest levererat data och underlag medan den djupare analysen sköttes av mottagarna. Detta ledde till en omorganisation där den militära verksamhetens spaning och bearbetning slogs ihop i en gemensam avdelning som Jan-Olof då blev chef för.

– Pär Kettis var den FRA-GD jag ser som mest drivande och betydelsefull när det gällde förändringar på FRA. Han var en visionär och genuint intresserad av underrättelsefrågor. Men han var inte okontroversiell och en del kom inte överens med honom, berättar Jan-Olof.

Under Jan-Olofs tid som chef skedde en akademisering av analytikerkåren på FRA. Tidigare hade den dominerats av spanare som arbetat sig vidare till bearbetare. Nu marscherade istället en kår av unga akademiker in som analytiker på FRA. Detta sammanföll dessutom med att en stor del av dem som anställts under andra världskriget gick i pension. Sammantaget ledde dessa förändringar till en modernisering och en utveckling av den utgående rapporteringen från avdelningen.

– En stor förändring var generationsbytet från de övervintrade bearbetare som anställts under andra världskriget till ett modernare FRA med en mer kvalificerad militär bearbetning och analys, berättar Jan-Olof.

FRA nu och då

Under de 60 år som Jan-Olof varit anställd på FRA har verksamheten vuxit betydligt. Idag ser verksamheten annorlunda ut och det är betydligt fler anställda. Han minns tillbaka och berättar att arbetet var mer individuellt tidigare.

– Det var mindre regler, på gott och ont. Allt behövde inte förankras på samma sätt som idag. Blev något galet gick det att rätta till. Man var inte lika rädd att göra fel. Förutom kanske när det gällde underrättelsebedömningar, berättar Jan-Olof.

Numera arbetar Jan-Olof med den historiska verksamheten på FRA. På grund av sekretesskäl kan det vara svårt att berätta om vad myndigheten gör idag, men att berätta vad som tidigare gjorts kan ge en förståelse. Därför har FRA producerat ett antal historiska skrifter, där Jan-Olof är författare till flera. Dessutom har han gett ut flera böcker om svensk underrättelsetjänst och medverkat som expert i dokumentärer och TV-inslag.

FRA:s långa historia är en påminnelse om den viktiga roll myndigheten har spelat i Sveriges totalförsvar genom åren. Vi är stolta över att våra medarbetare väljer att stanna kvar en längre period hos oss och glada över att kunna erbjuda våra medarbetare en långsiktig karriär med möjlighet att växa.