Möt Jens – doktor i matematik och AI-utvecklare
Jens är doktor i matematik och jobbar med FRA:s AI-utveckling. Det hade ingen hemma i Göteborg kunnat förutse när han som liten skaffade gitarr och började spela metal. Artikeln är hämtad ur FRA:s årsrapport för 2025.
2026-06-09
Jens skolkade på högstadiet för att spela biljard. Var skoltrött men spelade metal: Man behöver bara en stor förstärkare och en distpedal.
– Jag började på Chalmers fast jag ännu var skoltrött. Hoppade av och började plugga psykologi istället. Var lite för flummigt, så jag började på systemvetenskap för det hade jag hört var lätt. Och det var det. Intresserade mig för AI och läste lite matte vid sidan om.
Det var 1997. Och där kom vändpunkten – matte på universitetsnivå var vad som fick Jens att sluta vela.
– Abstrakt algebra var grejen! Tre år senare hade jag en magister i matematik och en i systemvetenskap.
– Flyttade till en håla utanför Toronto och doktorerade, det tog fem år. Algebraisk talteori. Sedan var jag 33 år, doktor i matematik och ville hem till Sverige.
”Med AI kan analytikerna snabbt få saker de annars inte hade fått alls.”
– Kryptografi visste jag inget om, inte om FRA heller. Men det påstods att algebraisk talteori var användbart inom just kryptografi. Så Jens googlade ”kryptografi jobb Sverige” och fick upp något som hette FRA. Blev nyfiken, fick jobb och kunde flytta hem.
– Hem till Sverige alltså, men till Stockholm – här kände jag inte en kotte. Gjorde vad jag kunde för att finna nya vänner: improvisationsteater och Lindy hop. Fattade att jazz var bra musik. Skulle jag börja med banjo eller kanske trombon? Det blev trumpet, för den är lättare att bära runt på.
Jens var kryptolog på FRA i elva år
– För att knäcka ett krypto måste man vara en problemlösare rent generellt – och enligt min åsikt ligger faktiskt den insikten i själva matematiken. Man måste förstå hur den som skapat kryptot tänkt och realiserat det, strukturera problem, se samband och hur saker hänger ihop.
För sju år sedan bytte Jens till en tjänst inom dataanalys. Det handlar om att finna vad som är användbart för FRA i stora datamängder. AI, i form av stora språkmodeller, är användbara för det.
– Vi bygger system runt språkmodellerna. Vi gör specifika saker – ingen myndighet kan ju matcha de investeringar som görs kring AI hos de stora företagen. Istället handlar det om att ta tillvara möjligheterna på bästa och smartaste vis.
– Vi ska ha tillgång till just den data som våra analytiker behöver för att kunna leverera. Med AI kan analytikerna få saker de annars inte hade fått, och de kan få dem snabbare. I förlängningen finns poänger för både cybersäkerhet och underrättelsearbetet.
– Det kommer att bli mycket mer ny teknik framöver, här på FRA liksom i världen i övrigt – AI, grafdatabaser och annat.
– Jag har ett ambivalent förhållande till datorer – jag gillar dem inte, men man kan göra så mycket roligt med dem. Och jag har en lika kluven inställning till AI – så användbart, men samtidigt är jag rädd att saker försvinner som jag tycker är roliga att hålla på med.
Jens och hans fru har precis köpt radhus. Tradjazzbandet Jens spelar i tar mycket tid.
– Jobbet, musik och barn – mer än det hinner jag inte.
– Har funderat på att prova någon annan arbetsgivare, har till och med sökt någon gång. Men när jag fått erbjudanden har jag alltid ändrat mig, för jag har så roligt här – mina dagar är både varierande och spännande.
